2015-06-21

Drömmen om ett fritt och rationellt samhälle


Jag vill ha ett frihetligt samhälle.

Vägen dit är lång och har många steg. (Det finns inte ens något fixerat slutmål, ingen utopi. Men en frihetlig riktning. Det räcker bra.)

Ett av stegen är att omfamna begrepp som logik, verklighet och rationellt handlande.

Människor får ha vilka fixa idéer, hangups, fördomar, nojor eller trossystem de vill.

Men de har icke rätt att tvinga andra att följa påhittade regler som de sätter upp – bara för att dessa regler råkar kunna hänföras till deras personliga moral, religion eller världsåskådning. Inte på allmän plats. (Vad samtyckande vuxna gör i avskildhet, det har jag dock inga åsikter om.)

Över till politiken: Den måste rensas från metfysik.

Lagar är till för att människor skall kunna samexistera under rimligt fredliga och drägliga former i ett samhälle. De är inte till för att ge utlopp för politikernas privata nipprigheter. Morallagstiftning är per definition diskriminerande och förtryckande. Och att stifta lagar som i onödan skapar brott utan offer, det är direkt idiotiskt.

(Dessutom betvivlar jag att riksdagens ledamöter verkligen besitter den eventuella kompetens som krävs för att ge tvärsäkra metafysiska besked. Jag ifrågasätter däremot inte deras entusiasm inför uppgiften.)

Därmed inte sagt att det inte skulle finnas några normer (a.k.a. någon "värdegrund") i ett fritt samhälle. Friheten kräver mycket starka normer – som måste respekteras, på allvar, av alla:

Man skall respektera andra människors frihet, säkerhet, egendom och rättigheter. Alla skall vara lika inför lagen och ha lika rättigheter inför staten.

Detta är enkla, begripliga och rationella principer som – om de upprätthålls på allvar – kan ge människor en rimlig möjlighet att leva sina liv efter eget huvud. Vilket i sig är en förutsättning för individuell lycka och strävan efter ett bättre liv. (För att kunna påverka sitt öde måste man ha frihet.)

Detta är det närmaste jag kan komma en någorlunda objektivt "giltig" minsta gemensamma nämnare för fredlig, mänsklig samexistens.

Dagens identitetspolitik är i sammanhanget en av rationalitetens värsta fiender. Den bygger på konfrontation – inte på fredlig, mänsklig samexistens.

Och vad värre är, den bygger på vem du är, det vill säga på förutsättningar som du (som regel) inte själv har kunnat påverka. I ett fritt samhälle är det precis tvärt om. Det är totalt oviktigt vem du är. Det är dina handlingar som definierar dig. Handlingar har nämligen konsekvenser.

Men att få Åsiktspolisen att fatta sådana saker... Håll inte andan.

3 kommentarer:

  1. Mycket goda tankar och dessutom så begränsade att det finns en chans för politiker och statsapparaten att göra ett bra jobb.

    SvaraRadera
  2. Hmm.....du menar väl:
    Över till politiken: Den måste rensas från politik?
    För visst bygger all politik på en viss typ av världsåskådning.
    Och den får inte offentliggöras på allmän plats?

    Som du själv så många gånger påpekat: all politik handlar om tvång!

    SvaraRadera
  3. Hax, jag är nyfiken på hur man rent praktiskt uppnår detta när politiker och de vanliga demokratiska vägarna inte fungerar, om dom någonsin gjort det.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.